rotating celestial elements

Varför roterar himlakroppar?

Himlakroppar föds med en rotation. Vad betyder det?

13 juni 2012

Alla himlakroppar roterar för att de är födda med en rotation, eller som fysikerna säger: Materian de är bildade av har från början en viss rotationsmängd, även kallad impulsmoment.

Planeter, stjärnor och galaxer bildas genom att stora moln av gas drar sig samman. I princip kan ett gasmoln mycket väl dra ihop sig utan att hamna i rotation, om det från början har varit helt stilla, men i praktiken kommer det alltid att uppstå rotation under sammandragningen, eftersom gasmolnet inte är fullkomligt homogent.

Vissa områden av molnet är alltid lite tätare och har därför lokalt större tyngdkraft. Områdena påverkar resten av molnet och drar det en aning åt sidan, när molnet drar ihop sig. Denna rörelse sätter sedan igång molnets rotation.

Under sammandragningen kommer kroppens impulsmoment att bevaras. Det betyder att molnet roterar allt snabbare, efterhand som det drar ihop sig.

Eftersom rotationen normalt inte stoppas, kan stjärnor, planeter och galaxer fortsätta att rotera under hela sitt liv.

Det finns emellertid undantag, då tidvattenkrafter kan bromsa rotationen. Det ses bland annat på månen.

Himlakroppar roterar från födseln

Planeter, stjärnor och galaxer bildas genom att stora moln av gas drar ihop sig och därmed startar en rotation.

1. Alla himlakroppar har bildats av ett moln av gas. Materian i molnet är inte jämnt fördelad utan tätare i vissa områden.

2. När molnet drar ihop sig, kommer tyngden från de materietäta områdena att dra lite åt sidan, varvid molnet börjar rotera.

3. I takt med att molnet drar ihop sig roterar det allt snabbare, och då inget bromsar rörelsen fortsätter rotationen.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: