Varför kysser påven marken?

Det är inte alla påvar som kysser marken. Den nuvarande påven, Benedictus XVI, är till ­exempel inte känd för att göra det, medan hans föregångare Johannes Paulus II ofta gjorde det i samband med sina många resor.

Det ges två övergripande förklaringar till denna gest. Den ena är att påven kysser marken i vördnad för och av kärlek till det land och den befolkning som han har kommit för att besöka. Hans böjda, ödmjuka ställning motsvarar den som en undersåte eller tjänare tidigare intog inför sin herre. Denna typ av vördnadsfull kyss kan också ägnas heliga symboler som Bibeln, nationens flagga och fäderneslandets (eller andra länders) mark.

Den andra förklaringen tar sin utgångspunkt i äldre tiders tradition att kyssa marken och placera en flagga i ett land man erövrat. Då Columbus exempelvis anlände till den ö han sedan kallade San Salvador, böjde han sig ned, kysste marken, planterade den spanska flaggan och förkunnade att ön nu var spansk.

Gest med starkt symbolvärde

De som uppfattar Johannes Paulus besök som positivt ser kyssen som en respektfull handling, medan kritiker ser ett försök att vinna de många resmålen eller delar av befolkningen till katolicismen. Det starka symbolvärde som ligger i att kyssa ett lands mark kom i synnerhet till uttryck under Johannes Paulus II resa till Mellanöstern år 2000, då han besökte både Israel och det palestinska flyktinglägret Dheisheh.

Då han landade på Ben Gurion-flygplatsen i Tel Aviv kysste han marken där, och då han besökte lägret räckte man honom en skål med jord från Västbanken. Den kysste han också, och det omnämndes i pressen som ett tecken på att påven stödde tanken på två stater, en israelisk och en palestinsk.