Hjärtat har faktiskt behov av vilopauser precis som alla andra muskler. Det är emellertid konstruerat så att det kan klara sig med mycket små pauser. Varje hjärtslag är ett resultat av en elektrokemisk signal som utgår från ett litet område överst i hjärtat – den så kallade sinusknutan. Signalen resulterar i att alla hjärtats muskelceller drar ihop sig, först förmaket och sedan själva hjärtkammaren. Vid dessa sammandragningar, som kallas för hjärtats systole, pumpas blod ut i kroppen och lungorna. Efter varje systole följer en period, då hjärtat är helt avslappnat, den så kallade diastolen. I denna fas, som kan skilja sig åt i längd beroende på hjärtfrekvensen, är hjärtat avslappnat och kan inte påbörja en ny sammandragning. Det finns därför en övre gräns för hur hög hjärtfrekvens eller puls man kan få. Att hjärtat kan klara sig med så korta pauser beror på att cellerna har en mycket effektiv förbränning. Hjärtmusklerna är rika på mitokondrier, som är små strukturer som står för energiproduktionen i cellerna. Precis som andra muskler kan man träna upp hjärtat med fysisk aktivitet så att det blir starkare och kan klara av en ökad belastning.
Frågesport och test: Testa din kunskap om komodovaranens bett och deltag i tävlingen
Natgeo.se: Se hur forskarna arbetar med att koppla ihop människan med tekniken.