Vad ger fåglar deras färg?

Fåglars fjädrar skall ge goda flygegenskaper och skydda mot bland annat kyla. Deras färg spelar dock även roll som kamouflage och signaler till artfränder och andra djur. I likhet med människor, men i motsats till de flesta däggdjur, är fåglar visuellt orienterade och har därför ofta vackra och iögonenfallande färger i fjäderdräkten.

De flesta fjädrar får sin färg från pigment som bildas i fågelns hud. De två hos fåglar allra vanligast förekommande pigmenten är melanin och olika karotenoider.

Melanin står för alla svarta färger och för de flesta bruna och grå toner. Fåglar producerar melaniner i celler som kallas melanocyter.

Hos näshornsfågeln färgar hannen vissa fjädrar med ett gult ­sekret från en körtel.

Karotenoidpigmenten ger upphov till många av fåglarnas röda, orange och gula färger. Dessa pigment intresserar forskarna mest, bland annat för att de finns även hos andra djur och i växter, där ämnena spelar en viktig roll i fotosyntesen. Hos däggdjur är de en del av immunförsvaret, utöver att de fungerar som färgämnen i pälsen.

Fåglarna kan inte själva bilda karotenoider, så de måste få dem tillförda genom föda som alger, svampar, växtdelar och smådjur. Flamingos får till exempel sin ljusröda färg från karotenoidhaltiga organismer i kosten.

Då karotenoider samtidigt ingår i fåglarnas immunförsvar, menar många forskare att fåglar som har ett överskott av karotenoider som gör dem särskilt färgsprakande signalerar att de är friska och bra på att hitta rätt föda. Således kan färgernas glöd ha betydelse, när honorna skall välja mellan uppvaktande hannar.

Kanariefåglar blir vita i stället för gula om karotenoider saknas i födan.

Vissa färger baseras dock inte på pigment. I stället utnyttjar de ljusets spridning i nanometerstora struk­turer på fjädrarnas yta. Sådana färger kallas strukturella färger. Vita fjädrar saknar pigment och får sin ”färg” när ljuset skiner på fjädrarnas yta och hålrummen mellan dem. Det me­talliska skenet hos fjädrarna hos starar är således en strukturell färg, som uppstår i ljusets samspel med keratin, melanin och luftfyllda hålrum i fjädrarna.

Man ser ofta att strukturella färger samspelar med pigment i fågelfjädrar: till exempel beror många gröna fjädrar på ett samspel mellan en strukturell blå komponent och ett gult pigment.

Slutligen finns det kosmetiska färger, det vill säga att fågeln själv måste göra en insats för att få färg – till exempel genom att ta ett lerbad eller ägna sig åt annan kroppsvård.

Lammgamen badar i ockrafärgad lera för att få sin färg.