Vad är pärlemormoln?

Pärlemormoln kallas också för polarstratosfäriska moln. De bildas på 20–25 kilometers höjd över jordytan i den del av atmosfären som kallas stratosfären. Det är lagret över troposfären, där i stort sett alla andra moln finns.

Därmed är pärlemormolnen några av de högst belägna moln vi känner till endast överträffade av så kallade lysande nattmoln, som ligger på 100 kilometers höjd.

Ett av skälen till att pärlemormoln syns som lysande mot den mörka himlen före sol­uppgången och efter solnedgången är deras höjd. Den gör nämligen att solljuset faller på molnen, även när solen från jord­ytan sett står under horisonten.

Ut­över att vara närmast självlysande har molnen ett karaktäristiskt och iögonenfallande vackert färgspel, genom att de iriserar. Det är färgspelet som gett molnen namnet pärlemormoln.

Orsaken till molnens irisering är att de droppar eller kristaller som de består av är mycket små och alla har nästan samma storlek, samt att molnen är mycket tunna.

Det ger upphov till ett fenomen, som innebär att solljuset bryts likartat vid kontakt med molnpartiklarna och sprids som i ett prisma. Därför är färgspelet starkast i utkanten av molnen, där de är tunnast och ljuset därför med störst sannolikhet sprids likartat.

Uppkomsten av pärlemormoln kräver särskilda temperaturförhållanden, då molnen bildas först när temperaturen är lägre än minus 78 °C. Då pärlemormoln kräver så låga temperaturer, ökar deras antal ju närmare polartrakterna man kommer, och de är vanligast under vintern.

Kring 50–55 grader N, där till exempel Moskva och London ligger, syns pärlemormoln ett par gånger om året, medan de är vanligare längre norrut.

Kyla skapar pärlemormoln

Pärlemormoln består av små, nästan likadana vattendroppar eller iskristaller, som uppstår när temperaturen når under -78 °C.

1. En kall vind blåser över ett berg.

2. Luften börjar svänga upp och ned.

3. I den översta delen av svängningen får det lägre trycket luftens temperatur att falla.

4. När luften är tillräckligt kall, bildas små iskristaller med nästan exakt samma storlek, som samlar sig till moln.

5. Når solens ljus träffar ­iskristallerna, bryts ljuset ­likartat och sprids som i ett prisma i regnbågens färger.