Vad är solstorm?

Solen har ett ständigt skiftande magnetfält. Emellanåt friges en del av den magnetiska energin i kraftiga explosioner i solens övre atmosfär. De våldsamma solutbrotten kallas också för solstormar, speciellt när de vållar problem här på jorden.

Vid ett solutbrott kan enorma mängder materia kastas ut i rymden, och om molnet av varma gaser med tillhörande magnetfält (en så kallad koronamassutkastning, CME, Coronal Mass Ejection) träffar vårt klot, kan det ge upphov till störningar i jordens magnetfält.

Dessa störningar är störst i närheten av polerna, där de ger upphov till extra vackert polarsken men också kan inducera felströmmar i elektriska kretsar. Långa högspännningslinjer är särskilt utsatta. Sålunda blev sex miljoner kanadensare av med strömmen den 13 mars 1989, då elnätet i Québec kollapsade efter ett solutbrott.

Radiokommunikation och signaler för GPS-system kan störas i flera dagar, och elektronik i satelliter och rymdsonder ligger också i farozonen. Därför kan en kraftig solstorm få stora konsekvenser.

Myndigheterna övervakar solens aktivitet och varnar om en solstorm är på väg att nå jorden, så att elbolag till exempel hinner koppla ur ömtåliga transformatorstationer.