Mätningen sker genom att man sätter astronauten på en stol, som är monterad på en fjäder. Stolen sätts i svängning, och svängningstiden mäts. Eftersom man på förhand vet hur styv fjädern är, kan astronautens massa beräknas utifrån svängningstiden.
Det är självfallet skillnad på tyngd och vikt. Tyngden är ett mått på den kraft som vi påverkar en våg med, när vi står på den, medan vikten är ett mått på den mängd materia vi består av.
Står en person med en massa på 70 kilogram på en våg, påverkar han vågen med en kraft uppgående till 687 newton. Det visar dock inte vågen. Den visar i stället massan/vikten, alltså värdet 70.
I rymden är en astronaut tyngdlös men inte utan massa, och massan är ett mått på hur stor kraft det behövs för att förflytta ett föremål. Ju större massa föremålet har, desto mer kraft krävs det för att flytta det. Den knuff en tung astronaut behöver åstadkomma för att sväva från den ena änden av stationen till den andra på en viss tid, är därför kraftigare än den knuff en lättare astronaut behöver.
Det samma gäller på fjäderstolen, där fjädern påverkar astronauten med en viss kraft. Här är det nämligen svårare att sätta en tung astronaut i svängning än en lätt astronaut, och de får därför olika svängningstider. Utifrån dessa kan man bestämma astronautens massa eller vikt.
Nytt nummer: Läs bland annat om forskarnas nya vapen mot virus och om grekernas demokrati, som byggde på slaveri.
Ladda ned ett helt nummer av Illustrerad Vetenskap. Det är gratis – du behöver bara vara registrerad användare av illvet.se.
Prenumeration: Ge Illustrerad Vetenskap i konfirmationspresent. Köp 7 nummer för 299 kronor.
Ett enkelt test kan kartlägga ditt genom och visa risken för allvarlig sjukdom.
Läs vad Illustrerad Vetenskaps skribenter Helle och Henrik Stub skriver om universum.