Hur rör lockespindeln sig?

När lockespindlarna går är deras kompakta kropp upphängd precis över underlaget i åtta ben, som har flera böjliga leder.

Denna upphängning tros ge spindlarna ökad stabilitet i kroppens utsatta delar. Vissa lockespindlar har små, mycket rörliga leder i änden av benen, som – liksom gripsvansen hos en del apor – kan snos kring till exempel tunna växtstjälkar och därmed ge spindeln bättre förankrings- och klättringsmöjligheter.

Man har också sett att lockespindlar kan gripa tag i andra artfränders ben med denna slynga.

Senor och muskler i smala ben

Benen hos lockespindlar kan dessutom stötas av, om en fiende griper tag i dem, men det växer inte ut nya igen. Trots att benen hos många lockespindlar är synnerligen tunna, finns det faktiskt små senor och muskler inne i dem, som ger rörligheten, men benen har även en annan och speciell funktion.

De långbenta spindlarna använder sig ofta av ett passivt sätt att söka föda, då de sitter stilla och sprider ut sina långa ben över underlaget. På så sätt fungerar de som ett slags spindelväv, som registrerar rörelser från smådjur.