Downs syndrom är en kromosomrubbning, som hos människa beror på att det finns ett extra exemplar av kromosom 21 – eller delar av denna.
Schimpansens genom liknar till stor del människans, och schimpansens kromosom 22 motsvarar människans kromosom 21. Därför kan man förvänta att schimpanser kan ha Downs syndrom.
Det finns ett exempel på detta – schimpanshonan Jama, som 1968 föddes i fångenskap i USA. Hon hade flera av de symptom man ser hos människor med Downs syndrom: kort hals, ett så kallat epikantiskt hudveck vid ögat och hjärtproblem.
Möss liknar människor i mindre grad och har ingen kromosom som motsvarar en av människans. I musens kromosom 16 finns dock en del av de gener som vi har i kromosom 21.
Möss med tre exemplar av kromosom 16 dör på fosterstadiet och kan därför inte användas för att studera Downs syndrom. Detta har forskarna löst genom att ta fram en stam av möss, som bara har en extra bit av muskromosomen 16 i stället för hela kromosomen.
Dessa möss har svårt att lära sig hitta i labyrinter. Det visar att de har låg inlärningsförmåga och lider av något som liknar Downs syndrom. Därför kan mössen användas för att studera de processer som ger människor med Downs syndrom deras symptom.
Nytt nummer: Läs bland annat om forskarnas nya vapen mot virus och om grekernas demokrati, som byggde på slaveri.
Ladda ned ett helt nummer av Illustrerad Vetenskap. Det är gratis – du behöver bara vara registrerad användare av illvet.se.
Prenumeration: Ge Illustrerad Vetenskap i konfirmationspresent. Köp 7 nummer för 299 kronor.
Ett enkelt test kan kartlägga ditt genom och visa risken för allvarlig sjukdom.
Läs vad Illustrerad Vetenskaps skribenter Helle och Henrik Stub skriver om universum.