Vilka djur kan återbilda förlorade kroppsdelar?

Återbildning, eller regeneration, av förlorade kroppsdelar är vida utbredd bland djurrikets grupper. Förmågan är dock långtifrån lika utvecklad inom alla dessa.

Polypdjur och virvelmaskar har den mest omfattande regenerationsförmågan. Virvelmaskar kan återskapa sig själva utifrån ett fragment, som bara utgör 1/200 av den ursprungliga organismen.

Även tagghudingar är kända för en hög grad av regeneration. En sjöstjärna kan enkelt återbilda en arm, om den förlorar den. Liksom en del andra enkla organismer kan de också använda sin regenerationsförmåga till en form av könlös förökning, då de bildar två nya individer, om de slits itu.

Vissa leddjur, som krabbor, kan även till en viss grad regenerera lemmar, då både ben och klosaxar växer ut om de mister dem. Hos ryggradsdjur är återskapandet av lemmar i gengäld betydligt mindre uttalat. Av dem kan stjärtgroddjuren regenerera en del förlorade kroppsdelar, men utöver det kan endast få fiskar och kräldjur återskapa förlorade lemmar.

Hos fåglar och däggdjur, som är mer komplexa organismer, har återbildning av hela kroppsdelar aldrig iakttagits.

Stamceller ger nya delar

När salamandern mist en kroppsdel, växer denna ut igen med hjälp av stamceller.

1. Blödningen ­avstannar, och ­liksom vid vanlig sårläkning växer hudceller fram över skadan.

2. Ovanpå ­amputationsstället växer en klump av likartade stamceller, ett så kallat ­blastem, fram.

3. Stamcellerna i blastemet bildar ­olika slags ­vävnader, som blir till nya ben, muskler och nerver.

4. Vävnaderna växer ihop med de befintliga, och efter några veckor har djuret ett nytt ben, som ­liknar det gamla.