HIPPOKRATES

Tio i topp: Läkarvetenskapens största pionjärer

Vi har korat de tio största pionjärerna inom läkarvetenskapen. Håller du med om vår bedömning? Lägg din röst längst ned på sidan.

27 mars 2014

1. Hippokrates: Gjorde upp med övertro

460–ca 377 f.Kr: Hippokrates var den allra förste läkaren i den moderna betydelsen av ordet. Han tog avstånd från behandlingsmetoder som byggde på övertro och föreställningar om att gudarna skulle konsulteras när någon blev sjuk. Istället försökte han bota patienterna utifrån sina samlade erfarenheter om vad som fungerade på kroppen.

Från den hälsoklinik och läkarskola som han drev på den grekiska ön Kos spred han det epokgörande budskapet att läkaren skall undersöka och notera vad som gör människor sjuka eller friska för att förbättra möjligheterna till bot.

Hippokrates anses stå bakom flera medicinska skrifter bland annat samlingen "Corpus Hippocraticum". Verket innehåller den så kallade hippokratiska eden, det första läkarlöfte som satte upp etiska regler för läkarens arbete och införde tysthetslöftet.

2. Andreas Vesalius: Öppnade människokroppen

1514–1564: Kroppen är en helhet, där alla delar arbetar tillsammans. Den banbrytande synpunkten förfäktade den belgiske läkaren Andreas Vesalius i sitt sju band stora verk från 1543 "De Humani Corporis Fabrica" (Om den mänskliga kroppens byggnad). Verket var världens första anatomibok. Istället för att lita till astrologin för att förklara hur kroppen fungerar, vilket var vanligt på Vesalius tid, dissekerade han döda människor. Han beskrev allt han hittade och anlitade en tecknare att utförligt avbilda alla detaljer

3. Alexander Fleming: Utvann medicin ur mögelsvamp

1881–1955: I slutet av 1920-talet upptäckte den brittiske läkaren och bakteriologen Alexander Fleming av en slump att vissa mögelsvampar har en nyttig egenskap. De dödar stafylokockbakterier. Därefter lyckades han utveckla det första antibiotikumet genom att isolera ämnet penicillin från svampen. År 1945 fick Fleming Nobelpriset för undermedicinen, som räddat otaliga människoliv.

4. Louis Pasteur: Upptäckte mikrober

1822–1895: Små organismer, som vi inte kan se med blotta ögat, infekterar kroppen och gör oss sjuka. Med den upptäckten grundlade den franske biologen Louis Pasteur mikrobiologin. Pasteur nöjde sig dock inte med att beskriva problemet. År 1881 utvecklade han ett vaccin som slog ut bakterier, och fyra år senare visade han att vaccin även kan användas mot virus, när han räddade en pojke som fått rabies efter ett hundbett.

5. Joseph Lister: Fick läkare att tvätta händerna

1847–1912: Inspirerad av Pasteurs mikrobiologi började den brittiske kirurgen Joseph Lister tvätta instrument och händer i bakteriedödande fenol efter operationer. Han sprutade också operationslokalen och sköljde sår med medlet. Dödligheten föll drastiskt, och snart följde andra läkare Listers exempel.

6. Karl Landsteiner: Gjorde blodtransfusioner säkra

1868–1943: På 1800-talet visste läkarna att en blodtransfusion kan göra mottagaren sjuk, men först år 1901 upptäckte österrikaren Karl Landsteiner blodgrupperna och att vi bildar antikroppar mot främmande blodgrupper.

7. Niels Stensen: Satte hjärtat på rätt plats

1638–1686: Dansken Niels Stensen (Steno) grundlade inte bara geologin utan bidrog också till läkarvetenskapen. Stensen gjorde upp med tanken på hjärtat som själens boning och fastslog att det är en muskel som pumpar runt blodet. Han var också den förste som beskrev hjärnans byggnad.

8. James Young Simpson: Bedövade sig själv med kloroform

1811–1870: Den skotske gynekologen testade 1847 kloroform på sig själv och blev strax medvetslös. Det gav honom idén att bedöva patienter med medlet vid operationer.

9. Felix Hoffman: Uppfann huvudvärkspillret

1868–1946: Det smärtstillande medlet acetylsalicylsyra (Aspirin) utvanns ur sälgbark, tills Felix Hoffman 1897 framställde substansen på konstgjord väg och banade väg för massproduktion.

10. Crick & Watson: Förklarade ärftliga sjukdomar

1916–2004 & 1928–: Själva livets uppkomst avkodades, när två forskare år 1953 beskrev DNA-molekylens dubbelhelixform. Därmed kastade de ljus över hur vi ärver sjukdomar och öppnade vägen för helt nya behandlingar.

Håller du med om vår bedömning? Delta i omröstningen nedan.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: