Niels Bohr at blackboard

Dansk fysiker tyglade atomen

För 100 år sedan hade vetenskapsmännen total koll på naturlagarna. Trodde de. År 1913 lade Niels Bohr emellertid fram sin banbrytande atommodell, som förkastade den klassiska fysiken och gjorde universum oerhört kaotiskt.

20 december 2012 av Helle & Henrik Stub

I april 1913 tog Bohr det oerhört djärva steget att förkasta den klassiska fysikens lagar för atomen.

Han publicerade tre artiklar i tidskriften ”Philosophical Magazine”, i vilka han postulerade att atomen uppvisar så kallade stationära banor, där elektronerna kan kretsa utan förlora energi. Däremot har en elektron möjlighet att hoppa från en bana till en annan. Om den faller från en högre bana till en lägre, förlorar den en viss mängd energi, som då utsänds i form av ljus av en helt specifik färg.

Just de olika färgerna hade länge vållat vetenskapen huvudbry. I början av 1800-talet hade fysikerna upptäckt att när de hällde till exempel salt på en bunsenbrännare och sände ljuset genom ett prisma, blev bestämda färgade linjer synliga – de så kallade spektrallinjerna. Dittills hade den klassiska fysiken inte kunnat förklara linjerna, men plötsligt fick Bohrs atommodell bitarna att falla på plats.

Den fysikaliska världsbilden bygger fortfarande på vad Bohr och hans kollegor kom fram till i början av 1900-talet. Förståelsen av elektronernas beteende har till exempel inte förändrats sedan kvantmekanikens uppkomst. Därför koncentreras forskningen i dag kring så kallade elementarpartiklar – universums minsta och ultimata byggstenar.

Läs hela artikeln om Bohrs banbrytande atommodell genom att ladda ned artikeln som PDF. Du måste vara inloggad för att ladda ned.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: