Calender

Måncykeln skapar problem för kalendern

Årets månader skulle göras omFransmännen försökte efter franska revolutionen även göra om på årets indelning. I slutet av 1793 beslutades det att året skulle fortfarande ha 12 månader, som dock alla fick nya "revolutionära" namn. Men varje månad skulle bestå av 30 dagar och vara indelad i tre veckor med 10 dagar (décade) var. De resterande 5-6 dagarna lades till i slutet av året så att ekvationen gick ihop. Hela systemet avskaffades tolv år senare, då det visade sig vara opraktiskt.Det fattas 11 dagar i den judiska kalendern

25 oktober 2013 av Hans Henrik Fafner

Årets månader skulle göras om

Fransmännen försökte efter franska revolutionen även göra om på årets indelning. I slutet av 1793 beslutades det att året skulle fortfarande ha 12 månader, som dock alla fick nya "revolutionära" namn. Men varje månad skulle bestå av 30 dagar och vara indelad i tre veckor med 10 dagar (décade) var. De resterande 5-6 dagarna lades till i slutet av året så att ekvationen gick ihop. Hela systemet avskaffades tolv år senare, då det visade sig vara opraktiskt.

Det fattas 11 dagar i den judiska kalendern

Genom historien har människan länge brottats med problemet att en månad egentligen är ca 29,5 dagar. Det har den gamla judiska kalendern inrättat sig efter genom att låta årets tolv månader växelvis vara 29 respektive 30 dagar långa.

Men det uppstår ändå problem, eftersom summan inte kommer upp i årets alla 365 dagar. Det fattas omkring 11 dagar och de samlar man ihop till skottmånader. Under en cykel på 19 år infaller det således sju skottår, vilka man löser genom att ta månaden Adar två gånger i rad. Då passar det – nästan.

Muslimsk kalender följer månen

Den muslimska kalendern angriper det hela på ett annat sätt. Här följer månaden strängt det som den har fått sitt namn från, nämligen månen. Den nya månaden börjar när man kan se nymånen. Men detta leder ibland till absurda situationer.

I Egypten har man för länge sedan gått över till att beräkna månadernas start astronomiskt, men i det konservativa Saudiarabien skickar man fortfarande ut folk för att titta efter nymånen, och om det är molnigt eller sandstorm får man vänta till kvällen därpå.

På det sättet har det faktiskt hänt att den heliga fastemånaden, Ramadan, har börjat en dag senare i Saudiarabien än i Egypten. Och eftersom den muslimske kalendern inte opererar med skottdagar eller skottår är hela året nästan två veckor för kort och det betyder bl.a. att alla helgdagar ligger motsvarande två veckor tidigare varje år. Det kan liknas vid att julafton med några års mellanrum skulle ligga mitt i sommaren!

Skottsekunder ska rädda kalendern

I den kalender som större delen av västvärlden använder är den samlade summan av månadernas dagar 365. Men detta åsidosättande av måncykeln är inte tillräckligt för att lösa den omöjliga ekvationen. Vart fjärde år har man den 29 februari som skottdag för att jämna ut, och inte ens det räcker.

Då och då måste man vid internationella överenskommelser lägga till skottsekunder, för att månaderna ska kunna passa ihop med jordens rotation runt solen.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: