Cleopatra Statue

Arkeologer hoppas hitta Kleopatra

Kleopatras historia är invävd i ett nät av myter. Arkeologerna hoppas nu kunna reda ut var den sista egyptiska drottningen ligger begravd, och hur hon dog.

6 september 2012 av Nanna Bay & Sebastian Relster

"Kleopatras grav kan ha hittats". Så löd nyheten som gick världen runt för två år sedan. Utgrävningar av ett tempelkomplex i närheten av den egyptiska staden Alexandria hade avslöjat mynt med Kleopatras ansikte, byster av henne och hennes familjemedlemmar samt en mask som kunde föreställa maken Marcus Antonius. De tio mumierna av framstående egyptier övertygade arkeologerna om att de hittat gravplatser för den absoluta egyptiska eliten, och att flera utgrävningar kunde leda dem till den sista viloplatsen för en av historiens mest berömda kvinnor.

Världen höll andan och väntade på fler nyheter, men ingenting hände. Det egyptiska upproret hade försenat alla utgrävningar, och Kleopatras öde höljdes ännu en gång in i den mystik som omgärdat henne i nästan 2 000 år.

Dödlig maktkamp i familjen

Kleopatra gör sin entré i världshistorien år 51 f Kr som endast 18-åring, när hon kröns till drottning i det kungliga palatset i hamnstaden Alexandria. Vid den tiden är staden en livlig och välmående knutpunkt för kultur och handel. Från palatset har den lilla, mörkhåriga tonårsdrottningen utsikt över storstadens alla tempel, det världsberömda biblioteket och hamnen, där fartyg lastar och lossar varor från hela den kända världen.

Med hennes sju miljoner undersåtar och tillgången till Egyptens enorma rikedomar tycks världen ligga för hennes sandalklädda fötter. Greppet om makten är emellertid tämligen osäkert. Egypten löper risk att slukas upp av antikens supermakt, Rom, som är helt beroende av Nillandets bågnande sädesmagasin. Hon måste dessutom dela tronen och makten med sin tioårige lillebror, Ptolemaios, och hans äregiriga rådgivare.

Att syskon i kungliga familjer gifter sig med varandra är vanligt vid den tiden – men det passar inte den ambitiösa Kleopatra. Hon är av den makedonska, ptolemeiska släkten, som efter grekiskt skick har regerat i Egypten i århundraden och har grekiska som modersmål. I motsats till sina föregångare och broderns konservativa falang talar Kleopatra sina undersåtars språk, och hon är fast besluten att föra Egypten tillbaka till dess forna storhet genom att införa reformer, som underlättar livet för den vanlige egyptiern. Redan efter två år kulminerar den kungliga maktkampen, när Kleopatra upptäcker att broderns rådgivare har planerat att mörda henne, varför hon måste fly till Syrien.

Caesar försökte medla

Medan striden mellan de båda syskonen rasar, anländer den romerske diktatorn Gajus Julius Caesar till Alexandria. Hans ärende är egentligen att driva in en gammal skuld, men han blir snart indragen i den egyptiska familjefejden.

Caesar försöker medla mellan syskonen för att undvika ett inbördeskrig och kallar dem till ett försoningsmöte. Kleopatra fruktar emellertid – förmodligen med rätta – att mötet med brodern kan kosta henne livet. Hon uppsöker därför Caesar innan mötet skall äga rum. Enligt myten låter hon rulla in sig i en matta och får en köpman att smuggla in henne i palatset och överräcka henne som gåva åt Caesar, som ögonblickligen blir förälskad i den nakna egyptiska skönhet som trillar ut på golvet. Historien är förmodligen för bra för att vara sann. Den 50-årige krigsveteranen skulle knappast ha låtit en okänd köpman med ett mystiskt bylte komma in i hans gemak.

Faktum är i varje fall att den 20-åriga Kleopatra vinner över Caesar på sin sida vid en ytterst avgörande tidpunkt, och med hans hjälp tar hon tillbaka tronen. Brodern drunknar lägligt nog i Nilen under striderna mellan syskonens arméer.

Kleopatra vet att Egyptens framtid är beroende av Roms välvilja, och hon beseglar sin allians med världens mäktigaste imperium, när hon två år senare skänker Caesar en son, Caesarion.

Med en manlig arvinge har hon säkrat Egyptens vidare öde, tror hon. Ödet vill emellertid annorlunda. År 44 f Kr slutar Caesar sina dagar i en blodpöl, efter att ha stuckits ned av kuppmakare i Roms senat, och Kleopatra måste åter ge sig in i kampen om makten.

Tre år efter mordet på Caesar tillträder den tuffe generalen Marcus Antonius som ny statschef för de östra romerska provinserna. Det tar inte Kleopatra lång tid att trollbinda honom, när de möts – enligt myten förför hon honom utklädd till kärleksgudinnan Afrodite. Tillsammans med sin nye krigarmake vill hon utvidga Egyptens gränser och infria drömmen om att återupprätta riket. Antonius vänder också segerrikt hem från ett fälttåg i nuvarande Armenien, och paret firar triumfen med en storslagen ceremoni, i vilken Kleopatra hyllas som ”kungarnas drottning”.

Åter drabbar dock katastrofen. Antonius rival, Octavianus, förklarar krig mot Egypten, och år 31 f Kr vinner han det stora sjöslaget vid Actium utanför Greklands kust. Året därpå faller Alexandria, och Kleopatras dröm om ett egyptiskt storimperium går om intet.

Drömmen slås i spillror

Kleopatra väljer resolut döden framför att se sitt rike falla i romarnas händer. Enligt sägnen bönfaller hon innan hon begår självmord Octavianus om att bli begravd tillsammans med sin Marcus Antonius. Om Octavianus uppfyllde hennes önskan har hittills varit ovisst.

Kanske ligger svaret begravt i tempelkomplexet, som är under utgrävning 50 kilometer från Alexandria. Ett av templen var helgat åt gudinnan Isis, som Kleopatra sade sig vara en inkarnation av. Ledaren av utgrävningen, Kathleen Martinez, anser att det med sitt läge nära Alexandria skulle vara en given plats att gravsätta drottningen på. Tidigare i år fick hon av det militära styret tillåtelse att fortsätta utgrävningen. Denna gång är målet tre djupt belägna schakt, som har avslöjats genom radarmätningar och som enligt Martinez kan rymma regentparets gravkamrar.

Skeptikerna pekar på att Isistempel långtifrån var någon sällsynthet i Kleopatras Egypten, och att fyndet av ett par mynt och en byst av Kleopatra inte motiverar en dyr utgrävning.

Om mumierna av Marcus Antonius och Kleopatra hittas, kan forskarna emellertid troligen rekonstruera deras utseende och en gång för alla avgöra om Kleopatra levde upp till ryktet om legendarisk skönhet. Beroende på hur välbevarade liken är, kommer rättsmedicinarna också att kunna fastställa dödsorsaken och därmed skilja myt från fakta i antikens mest berömda kärlekshistoria.

Kleopatra

Född: År 69 före Kristus.

Regeringstid: Drottning av Egypten från 51 före Kristus till sin död 30 före Kristus.

Släkt: Kleopatra var den sista av ptoleméerna, den makedonska dynasti som hade regerat över Egypten sedan år 305 före Kristus.

Styrelseform: Som den enda ptolemén införde hon reformer till glädje för den vanlige egyptiern.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: