Brosch och armring

Galleri: Vikingarnas rikedomar

Varför begav sig unga skandinaviska män i slutet av 700-talet plötsligt av till utlandet på farliga och brutala plundringståg och inledde den period vi i dag kallar vikingatiden? En ny teori går ut på att männen var på jakt efter rikedomar, som skulle garantera dem äktenskap med de kvinnor som vid denna tid var en bristvara i Skandinavien.

4 maj 2010

I flera århundraden spred vikingar från vår höga nord skräck överallt där de drog fram, och fram kom de. Med sina skepp som bas erövrade och härjade krigarna kloster och städer i främmande länder och tog med sig stora skatter hem.

Vikingar nådde under sina färder europeiska länder som England, Frankrike och Skottland och seglade även över Atlanten till Grönland och Nordamerika och längs de stora floderna till Ryssland och det bysantinska riket.

Vad var då anledningen till att unga män från Danmark, Norge och Sverige började ge sig av på resor och därmed inledde en av de mest dramatiska perioderna i Skandinaviens historia? De var helt enkelt på jakt efter rikedomar, som kunde garantera dem giftermål med en kvinna därhemma. Det hävdas i en ny teori framlagd av den engelske arkeologen James Barrett, som är vice prefekt för McDonald Institute for Archaeological Research vid University of Cambridge.

Det rådde så stor brist på unga kvinnor i 700-talets Skandinavien att männen låg i hård konkurrens om att få tag i en hustru, hävdar Barrett. Därför begav sig de unga männen helt enkelt iväg till främmande länder för att stjäla rikedomar och ta krigsbyten, som kunde imponera på kvinnorna därhemma och vara nyckeln till ett äktenskap. Guld och ädelstenar utgjorde brudgåva – brudgummens betalning till bruden och hennes familj – vid ingående av äktenskap.

Äktenskap gav högre status

”Det låter enkelt, ja banalt, men det är faktiskt logiskt. Det handlar om att skaffa tillräckligt för att kunna gifta sig och skapa ett hem”, säger James Barrett.

Eftersom det inte fanns så många kvinnor, ökade de unga männens chans att få tag i en bra kvinna från en infly-telserik familj alltså i takt med de rikedomar de lyckades roffa åt sig.

”För att man skulle bli en fullgod krigare, en del av aristokratin, var ett eget hushåll nödvändigt”, förklarar Barrett. Vikingarna gav sig av på de första farofyllda och våldsamma färderna i slutet av 700-talet, och de nordiska krigarnas härjningar pågick därefter till slutet av 1000-talet. Vikingarna bodde i Danmark, Sverige och Norge – inte i ett gemensamt rike utan i en rad mindre hövdinga- eller kungadömen, som dock hade så många gemensamma drag att invånarna går under den samlade beteckningen vikingar.

Vikingarna var berömda för sina skepp och sina färdigheter som sjömän. De var också kända som duktiga handelsmän, som grundade stora städer i Skandinavien. Vikingarnas makt kulminerade med den danske vikingen Knut den store, som från 1028 till 1035 regerade i Danmark, Sydsverige, Norge och England.

Enligt James Barrett var bakgrunden till dessa århundraden med nordbornas massiva expansion och plundringståg alltså brist på kvinnor – en brist som enligt James Barrett möjligtvis berodde på att man i Norden under den sena järnåldern dödade många nyfödda flickor.

”Även om det är en obehaglig tanke har selektiva barnamord på flickor tyvärr förekommit vid åtskilliga tidpunkter och på flera platser. Man måste komma ihåg att vikingatiden var en orolig tid, då det fanns ett större behov av pojkar till krig än av flickor. Det kan ha skapat en obalans mellan könen, som resulterade i en hård konkurrens om kvinnor att gifta sig med”, berättar Barrett.

Dessa barnamord innebar efterhand att det uppstod en brist på unga giftasvuxna kvinnor, och den hårda konkurrensen om dem som fanns tillgängliga tvingade iväg männen på vikingafärder.

James Barretts teori underbyggs av arkeologiska fynd i kvinnogravar från vikingatiden. Många av dessa är nämligen fulla av värdefulla föremål, till exempel smycken gjorda av omsmält metall med ursprung i andra länder.

Dessa värdefulla föremål kan enligt James Barrett mycket väl vara gåvor som vikingar gett sina hustrur som en del av brudgåvan, när de gifte sig. Därmed bevisar fynden att männen gav en del av sitt byte från plundringstågen till sina fruar, som senare tog dem med sig i graven.

Viking 2

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: