Neanderthal under the covers

Sex gjorde oss starka

De första moderna människorna var dåligt rustade att stå emot sjukdomar. Genom att para sig med neandertalare och andra urmänniskor fick de gener som gjorde dem motståndskraftiga. Därför överlevde de och spred sig efterhand över hela jordklotet.

När de första moderna människorna lämnade Afrika för cirka 100000 år sedan, vandrade de inte bara mot nya och okända kontinenter.

De vandrade också mot nya sjukdomar – sjukdomar som de inte utsatts för i Afrika, och som deras immunförsvar därför inte kunde bekämpa. Som bekant överlevde dock den moderna människan, Homo sapiens. Och inte nog med det – Homo sapiens fick så stor framgång att arten spred sig över hela jorden och överlevde alla andra tidigare människoarter.

Moderna människor hade sex med neandertalare

Ny molekylärgenetisk forskning visar att vi kan tacka neandertalarna och andra arkaiska människoarter för en del av den utvecklingen. Forskningen tyder nämligen på att den moderna människan parade sig med bland andra neandertalare, som Homo sapiens mötte på sin väg över kontinenterna.

Neandertalarna hade då existerat i 200000 år, och deras immunsystem var därför anpassat till de lokala sjukdomarna. De ägde med andra ord nyckeln till överlevnad, och genom att para sig med neandertalarna tillfördes den moderna människan nya gener, som gjorde henne motståndskraftig mot sjukdomarna och i förlängningen garanterade artens överlevnad.

Immunsystemet är individuellt

Forskarna har under en rad av år visat att Homo sapiens parade sig med neandertalarna, men det har inte klart framgått hur stor betydelse denna korsbefruktning haft för den moderna människans evolution.

Det är just det Peter Parham, som är professor i mikrobiologi vid Stanford University, har undersökt. Han har analyserat precis vilka gener som Homo sapiens tillfördes från neandertalarna och andra arkaiska människor. Det har han gjort genom att jämföra nutida befolkningsgruppers DNA med de tidigare människoarternas fossila DNA.

Parham fokuserade på människans leukocytantigener – även kallade HLA-antigener. Det är en grupp på omkring 200 gener, som finns på kromosom 6 och som är essentiella för vårt immunsystem. Av de cirka 200 HLA-antigenerna studerade Peter Parham bara tre: HLA-A, HLA-B och HLA-C.

Dessa tre gener kodar för olika typer av HLA-proteiner, som sitter på ytan av bland annat vita blodkroppar, varifrån de stimulerar immunsystemets reaktioner på infektioner.

Globalt sett finns det flera hundra olika varianter av HLA-A, HLA-B och HLA-C, och varje individ ärver sina varianter från både mor och far. Det innebär att varje individ har sex olika varianter, och människor som inte är släkt med varandra kan därför ha väldigt olika kombinationer av HLA-varianterna.

”På så sätt ser HLA-generna till att en människas immunsystem är individuellt”, säger Peter Parham.

Profil

Peter Parham

Parham är professor vid Stanford University School of Medicine i USA. Han forskar på proteinerna i människans immunsystem, som varierar både från individ till individ och från befolkning till befolkning.

  • Dessa skillnader påverkar bland annat immunsystemets svar på infektioner och cancer och inverkar dessutom på förmågan att fortplanta sig. Peter Parham har tilldelats flera vetenskapliga priser. Han är författare till en lång rad vetenskapliga artiklar samt boken ”The Immune System”.

Tema

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: