monkey ear bones

Apmänniska kunde uppfatta tal

Det hittills äldsta fyndet av hörselben avslöjar att människans förmåga att uppfatta tal uppstod redan för två miljoner år sedan.

13 november 2013

Fynd av kroppens minsta ben

I kraniet på en två miljoner år gammal apmänniska av arten Paranthropus robustus har forskare från USA, Spanien och Italien hittat de hittills äldsta bevarade hörselbenen. Hammare, städ och stigbygel finns bevarade, vilket är ytterst sällsynt, eftersom hörselbenen är de allra minsta i kroppen. Fyndet visar att hammaren i örat på den tidiga förfadern påminner mycket om moderna människors hammare, men både robustus stigbygel och städ ligger närmare de hörselben vi finner hos de stora afrikanska och asiatiska aporna.

Tecken på mänskliga drag

Vilken betydelse hammaren har haft för Paranthropus robustus är svårt att gissa. Forskarna menar emellertid att en hammare med direkt förbindelse med trumhinnan har gett robustus en bättre hörsel i frekvensområdet mellan två och fem kiloherz, ett område som är avgörande för människans förmåga att förstå tal, men som apor inte är känsliga för.

Förmågan att gå upprätt och en uppsättning mindre hörntänder har tidigare varit de två klassiska indicier som pekat på att tidiga apmänniskor utvecklade så kallat mänskliga drag. Enligt den internationella forskargruppens ledare, Rolf Quam, får ett hammarben som påminner om människans nu sättas upp på listan över betydelsefulla moderna kännetecken.

Rolf Quam

Rolf Quam är biologisk antropolog vid Binghamton University i USA. Han forskar på utvecklingen av människans förmåga att höra, och han ledde undersökningen av Paranthropus robustus.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: