Anomalicaris SE

Fossil av ett havsmonster förbluffar forskare

Forskarna trodde att de hade funnit fossil av en manet, en räka och en sjögurka. I själva verket var alla delarna ett fossil av jordens äldsta havsmonster.

28 oktober 2013

Det äldsta havsmonster som forskarna känner till är Anomalocaris. Det levde under tidsperioden kambrium för över 500 miljoner år sedan och var i förhållande till sina byten ett av de största rovdjur som någonsin har existerat. Nya fossilfynd från Marocko visar att Anomalocaris kunde bli ända upp till 1,5 meter. Det låter kanske inte så skräckinjagande, men under kambrium var de flesta djur under 5 cm långa.

Fossil av Anomalocaris har i årtionden lurat forskarna gång på gång. Delar av den har beskrivits som räka, sjögurka och manet och först 1985 insåg forskarna att det i själva verket var delar av ett och samma 500 miljoner år gamla rovdjur.

Munnen liknade slutarmekanismen i en kamera

"Räkorna" var mundelar försedda med en rad piggar som liksom armar kunde gripa eller spetsa hjälplösa byten och föra upp dem till "maneten", som egentligen var en besynnerlig mun vilken kan liknas vid slutarmekanismen i en kamera. Ögonen var som två blommor på skaft, upphöjda från själva huvudet. Varje "blomma" var sammansatt av 16 000 eller fler små ögon (fasetter) likt de fasettögon som insekter har i dag.

"Den har haft en utmärkt syn, kanske i nivå med en trollslända", säger paleontologen Peter Van Roy vid Yale University, USA, som nyligen har beskrivit den största kända arten av Anomalocaris med en längd på 1,5 meter.

Levde av havsbottens "stridsvagnar"

De formidabla ögonen innebar ett stort försprång i den evolutionära "kapprustningen", och har utan tvivel spelat en avgörande roll för att bytesdjur började utveckla pansar och gräva ner sig.

Men mot Anomalocaris har pansar inte varit till stor hjälp - även några av historiens bäst bepansrade undervattensdjur, trilobiterna hamnade i dess mage.

Se Anomalocaris jaga i videon.

Hela den grupp som Anomalocaris tillhörde, Anomalocaridid, har varit otroligt framgångsrik och djurens utbredning har sträckt sig över hela världen i många olika storlekar och varianter.

Paleontolog snubblade över det mystiska fossilet

Anomalocaris liknar inget annat djur som vi känner till i dag, och upptäcktes 1909 när den amerikanske paleontologen Charles Walcott kom ridande med en karavan av mulor och hästar längs en smal stig i den kanadensiska delen av de branta Klippiga bergen.

Plötsligt snubblar en av hans hästar där stigen är delvist täckt av ett stenras. Walcott stiger av för att röja stigen. Men när han slår på en skiffersten med sin hammare såsom han har gjort tiotusentals gånger förut, klyvs stenen och uppenbarar ett djur som inte liknar någonting han tidigare har sett.

Walcott fann fossilparadis

Djuret har rader av små ben, tentakler och huvud, men det mest otroliga är att djurets mjukdelar är bevarade som fina avtryck. Han stod med det viktigaste fyndet i sin karriär och tillsammans med sina söner hittar han det berömda Burgessskiffern, ett ca 2 meter tjockt skifferlager i bergssidan som sedan dess har varit centrum för forskning.

Walcott själv gjorde över 65 000 fynd som avslöjade en fantastisk värld av synnerligen märkliga djur. Bland annat Anomalocaris. Ingen av hans samtida ansåg att det var särskilt anmärkningsvärt, eftersom paleontologerna trodde att dess delar var mindre djur som bakkroppen av en räka eller en manet.

Anomalocaris trädde fram från sitt gömställe

Först när forskare började undra över att det tidigare havet var fyllt med små djur men tillsynes inte innehöll något topprovdjur som åt dem, hände det något.1985 lyckades Derek Briggs och kollegan Harry Whittington pussla ihop brickorna och Anomalocaris trädde fram från sitt gömställe.

Den döptes till "Trilobiternas skräck" – ett tillnamn som den fick på grund av 500 miljoner år gammal förstenad avföring fylld med trilobitstumpar hittad i Australien. Avföringen är så stor att det bara kan komma från Anomalocaris. Trilobiterna är några av de hårdast bepansrade djuren i historien och nu visste forskarna med säkerhet vem de skyddade sig mot.

Munnen hade ca 30 hårda, platta kitinskivor arrangerade som en ring av skarpa tänder runt själva munnen. Skivorna kunde skjutas in över hålet i mitten och skära bytet i mindre bitar. Mundelarna var försedda med piggar som kunde gripa eller spetsa bytet. Ögonen satt upphöjda på skaft över själva huvudet. Undersökningar från 2012 visar att varje öga bestod av 16 000 fasetter, vilket innebar en utmärkt syn. Flankerna bestod av 11 avlånga labbar eller simplattor, som förde djuret framåt. Magen innehöll tecken på småsten vilket kan ha hjälpt besten att krossa sitt byte i en slags muskelmage. Stjärtens solfjädersform gav troligtvis extra fart och manövreringsskicklighet.

Fler hemligheter om havsmonstren

Läs mer om Anomalocaris och andra havsmonster såsom den enorma Dunkleosteus som skulle kunnat slita en haj i två delar.

Som prenumerant på Illustrerad Vetenskap kan du ladda ned artikeln genom att klicka på knappen nedan.

Inte prenumerant? Få ett fint erbjudande här.

Anomalocaris

Typ: Anomalocaridid Tidsperiod: 530-480 miljoner år sedan Max längd: 1,5 m Meny: Trilobiter, maskar, kräftdjur

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: