Nile crocodile

Andningen visar vägen till det förflutna

När syret har varit sparsamt i jordens atmosfär, har krokodilen haft en fördel. Den kunde nämligen utnyttja syret effektivt.

21 juli 2010 av Lars Thomas

Efter 220 miljoner år och en utveckling som har gått i en mängd olika riktningar ser dagens krokodiler påfallande lika ut. Deras levnadssätt liknar det hos delvis vattenlevande rovdjur, som ligger i bakhåll för sina bytesdjur. Den mest avvikande arten är den sällsynta asiatiska gavialen, vars nos är extremt lång och smal. Hur kan krokodilerna då ha överlevt så länge, när så många andra arter har dukat under?

De första krokodilerna levde på land, men vissa av arterna utvecklades tidigt i riktning mot att också kunna leva i vatten. Det kan ha gjort dem mindre sårbara under massutrotningen för 65 miljoner år sedan, då krokodilerna var några av de få stora djur som överlevde. Flera vattenlevande djur dog ut, så kanske var andra faktorer avgörande. Enligt Paul Sereno spelade matsmältningssystemet stor roll.

”Krokodilernas biologi gör att de kan överleva i ända upp till ett år utan mat. Det var en av de viktigaste anledningarna till att de överlevde utrotningen”, säger han.

Krokodil utnyttjar luftens syre

En tredje egenskap som kan ha spelat roll är krokodilernas ovanligt effektiva andning. Den har gjort det möjligt för dem att utnyttja luftens syre betydligt effektivare än många andra djur. Under vissa perioder i jordens historia sjönk syreinnehållet i atmosfären rejält, några gånger till mindre än två tredjedelar av i dag. Under sådana perioder hade de djur som utnyttjade luftens syre bäst en stor överlevnadsfördel gentemot andra djurgrupper.

Nya undersökningar av alligatorernas anatomi har visat överraskande stor likhet mellan alligatorers och fåglars andning. Forskarna har i många år vetat att fåglarnas andning är extremt effektiv. Tack vare ett komplicerat system av luftsäckar inne i kroppen strömmar luften genom fåglarnas lungor i en viss riktning. Den skall alltså inte in och ut samma väg som hos däggdjur. Resultatet är att fåglar kan utnyttja upp till två och en halv gång så mycket syre ur ett andetag som andra djur.

X-ray alligator

Nu visar det sig dock att de inte är ensamma om denna egenskap. Fåglar och krokodiler är de enda nu levande medlemmarna av gruppen archosaurier, som dominerade fastlandet för 250 miljoner år sedan, då luften innehöll mycket lite syre. Vissa forskare tror att archosaurierna och därmed också krokodilerna ursprungligen var aktiva och varmblodiga, som fåglar fortfarande är.

Oavsett vilket skälet till krokodilernas långa överlevnad var, måste man konstatera att de hittat en kombination som fungerar. Det enda hotet i dag är människan. Det eftertraktade skinnet innebär att flera vilda bestånd är hotade. Totalt sett verkar det dock som om krokodilen kommer att klara sig – som den gjort så många gånger förut.

[emediate}

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: