Mayastatyer visar bakbundna fångar
Mexikanska arkeologer har hittat två cirka 1,5 meter höga statyer, som föreställer bakbundna krigsfångar med håret samlat i nacken – redo att halshuggas.
Mexikanska arkeologer har hittat två cirka 1,5 meter höga statyer, som föreställer bakbundna krigsfångar med håret samlat i nacken – redo att halshuggas.
Mexikanska arkeologer har hittat två cirka 1,5 meter höga statyer, som föreställer bakbundna krigsfångar med håret samlat i nacken – redo att halshuggas. De två krigsfångar som inspirerat till statyerna offrades enligt statyernas inskriptioner år 695 e Kr – möjligen i samband med invigningen av en ny del av en bollbana. Mayafolket trodde att blod gav liv åt nya byggnadsverk, och för detta ändamål var krigsfångars blod perfekt.
Statyerna har hittats på den arkeologiskt viktiga platsen Toniná i staten Chiapas i Mexiko, som på mayafolkets tid hette Popo. Popo låg i strid med den rivaliserande mayastaden Palenque, som låg 64 kilometer norrut. Striden varade från 688 till 714 e Kr och gällde tillgången till vattnet i floden Usumacinta, som i dag utgör en del av gränsen mellan Mexiko och Guatemala.
Utöver att vara ett mycket handfast bevis på att Popo offrade sina krigsfångar bidrar fyndet med en annan viktig kunskap, påpekar de mexikanska arkeologerna vid National Institute of Anthropology and History. De offrade fångarna kom från en tredje mayastad, Copán, och offrandet av dem bevisar att Palenque fick stöd från Copán i krigen mot Popo.
Popo hade långa mäktiga perioder men blev också försvagat, då regionens övriga klassiska mayastadsstater började duka under omkring 900 e Kr. Enligt arkeologerna berodde mayafolkets undergång på faktorer som torka, överbefolkning, utarmning av jorden samt utrotning av skogens vilt.
