Parrotfish

Naturens största lurendrejare

För att överleva i djurvärlden är lurendrejeri och svindlande två användbara tekniker. Se tre exempel på de mest extrema formerna av bedrägeri.

27 juni 2014 av Morten Kjerside Poulsen

Fusk är ett hederligt sätt, eller rättare sagt, en bra teknik om man som bytesdjur gärna vill överleva lite längre – eller om man som rovdjur vill ha en lite mer lyckosam jakt.

Den enklaste formen av lurendrejeri är ett grundläggande kamouflage, det vill säga att djuret har samma färg och mönster som sin omgivning, så att det blir svårare att upptäcka.

Lukt, utseende och kroppsdelar bedrar

Men lurendrejeriet kan drivas betydligt längre än så. Farliga djur kan se ut som att de är ofarliga, och ofarliga göra sitt bästa för att se farliga och skrämmande ut.

Vissa djur kan även luras med sina lukter och ljud och det finns faktiskt också djur som på de mest otroliga sätt försöker få rovdjuren att titta åt ett annat håll medan de själva sticker iväg – även om det innebär att de måste offra ett ben eller kanske en del inälvor.

Papegojfisken täcker sig med slem

Papegojfiskar är relativt stora, så det finns gränser för hur många hål och gömställen de kan hitta. Men de har utvecklat en speciell teknik som gör det möjligt för dem att lura rovfiskarnas luktsinne.

När de ska sova letar de upp ett någorlunda skyddat ställe på havsbottnen där de kan lägga sig. Därefter börjar de att utsöndra slem från munnen, som gradvis breder ut sig runt om kroppen så att det till sist täcker kroppen som en påse.

Slempåsen har öppningar, så att vattnet kan strömma in och ut och förse fisken med syre, men eventuella doftämnen stannar kvar inne i påsen så att att inte rovdjuren kan lukta sig fram till fisken.

Se papegojfisken täckt med slem:

Den härmande bläckfisken kamouflerar sig

Den lilla tropiska härmande bläckfisken är en sann tusenkonstnär. Bläckfisken kan både ändra form, färg och struktur så att den kan härma allt från ointressanta kokosnötter till farliga korallormar. Bläckfisken försöker oftast efterlikna giftiga djur för att skrämma iväg fienden.

Se den härmande bläckfisken vika sig ut – och in:

Paddleguanen attackerar med sitt blod

Ödlor offrar svansen, vissa spindlar ett ben och sjögurkor skjuter iväg sina klibbiga inälvor i huvudet på den som angriper.

En del djur offrar en bit av sig själv för att komma undan ett rovdjur, men paddleguanen har ett speciellt trick i rockärmen. Om den känner sig hotad skjuter den en stråle av sitt eget, giftiga blod i ansiktet på den totalt överrumplade angriparen.

Vattenpistolsegenskaperna beror på att paddleguanen runt ögonen har flera blodfyllda hålrum som den kan blockera. På så sätt stiger blodtrycket tills hålrumsväggen brister och en stråle av blod skjuts ut.

Se paddleguanen skjuta ut blod:

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: