Snake

Friktion ligger bakom ormars framdrivning

Ormarna utnyttjar motståndet från sin fjälliga buk, när de rör sig över ett slätt underlag.

18 november 2009

När ormarna rör sig över ett kuperat underlag använder de stenar eller grenar som avstamp. Hittills har det dock varit ett mysterium hur ormarna rör sig på släta underlag. Det har försök med snokar vid Georgia Institute of Technology och New York University nu löst.

Motståndet testades

Chefsforskaren David Hu bedövade ormarna och testade därefter det motstånd som uppstod när han drog dem åt olika håll. Det visade sig att friktionen är dubbelt så stor när en orm förflyttar sig åt sidan som när den rör sig framåt, och 50 procent större när ormen skjuter sig baklänges än när den rör sig framåt.

Den ökade friktionen beror på motståndet från fjällen, och ormen använder friktionen för att framkalla den böljande rörelsen framåt.

Den cirka 35 centimeter långa Campbells kungssnok kan förflytta sig framåt utan de karaktäristiska slingrande rörelserna, men det skulle innebära mycket mer arbete. Därför föredrar ormarna att då och då lyfta en del av kroppen en aning från underlaget. Ormarna använder lyftet för att åstadkomma ett extra tryck på den del av kroppen som i lyftögonblicket är involverad i rörelsen. När vikten är koncentrerad dit, ger det ormen möjlighet att reglera storleken av friktionen från fjällen på kroppen.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: