Kan kräldjur få feber?

Kräldjur är ju inte varmblodiga utan beroende av omgivningens temperatur. Kan de få feber som människor?

1 september 2009

I många år har man delat in djur i varmblodiga och kallblodiga, eller jämnvarma och växelvarma. Dessa indelningar har dock visat sig vara oprecisa, så de flesta zoologer använder dem inte längre. I stället föredrar forskarna i dag att karakterisera djur efter om värmekällan för deras temperaturreglering ligger inne i kroppen, eller om de hämtar värmen utifrån. Däggdjur och fåglar kallas endoterma, för att de själva producerar värme inne i kroppen. Det är också vad som sker när människan till exempel drabbas av en infektionssjukdom, och kroppen reagerar med ett skruva upp den inre termostaten och ge oss feber. Kräldjur och andra djur kallas ektoterma, därför att de använder yttre värmekällor för att reglera sin kroppstemperatur. Det gör dock inte till exempel kräldjuren till passiva offer för sin omgivnings temperatur, då de med sitt beteende till viss grad kan styra värmebalansen. De kan till exempel höja sin kroppstemperatur genom att söka upp solen, så som vi kan se solbadande huggormar göra på våra breddgrader, eller så kan de sänka temperaturen genom att vistas i skugga eller söka sig till vatten. Vid ett angrepp av bakterier eller virus har kräldjur alltså ingen inre termostat, som de kan skruva upp för att få en konstant ökad kroppstemperatur – det som vi kallar feber. Kräldjur kan i stället ge sig själva ett slags beteendebetingad ”feber”. De kan söka upp soliga platser, så att deras kropp värms upp ordentligt.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: