Hjärnan kaskelot 18/2014

Djurrikets största hjärnor

Hjärnans storlek är fascinerande på många sätt. Kaskelotens 7,8 kg stora hjärna gör den kapabel till att hitta vägen i beckmörker på 3000 meters djup, och elefanten har tillräcklig hjärnkraft för att känna igen sig själv i en spegel. Läs mer om vår topp 3.

27 november 2014

1. Kaskelot

Använder hjärnan för att hitta rätt i djuphavets mörker.

? Hjärnvikt: 7,8 kilo

En kaskelot kan dyka ända ned till cirka 3 000 meters djup. Långt där nere i mörkret hittar valen rätt och letar mat med hjälp av ekolod. Av just den anledningen är mästerdykarens rekordstora hjärna troligtvis ett komplext navigationsinstrument.

Studier av kaskelothjärnan har bland annat visat att centren för lukt och smak är lågt utvecklade. I gengäld är hörselcentrumet väldigt stort, vilket tyder på att valen hör ljud mycket precist.

Den del av hjärnan hos däggdjur som styr lemmar är kraftigt reducerad – vilket inte är överraskande hos en val. Storhjärnan är dock enorm, både i absoluta tal och i förhållande till resten av hjärnan. För en människa är det ett tecken på hög intelligens, men om det även gäller kaskeloter vet forskarna inte.

2. Elefant

Minns varje vattenhål.

? Hjärnvikt: 6,0 kilo

Elefanter glömmer aldrig, säger man, och det stämmer att dessa djur har gott minne. Äldre elefanter blir ofta flockledare eftersom de minns vandringsleder och platser med vatten och mat – kunskaper som de har samlat in och lagrat under ett långt liv.

Ett annat exempel på elefanters höga intelligens är deras självmedvetenhet. Till skillnad mot många andra djur känner elefanter igen sig själva i en spegel – en egenskap som forskarna har påvisat genom att sätta en prick i pannan på elefanten och placera den framför en spegel. I stället för att röra pricken på spegeln har elefanten fört snabeln till märket på sin panna.

Foto: Shutterstock

3. Flasknosdelfin

Ger namn åt sina ungar.

? Hjärnvikt: 1,5 kilo

Flasknosdelfiner har utvecklat ett avancerat språk – bland annat kallar de varandra vid namn. Djuren tilldelar exempelvis sina ungar en speciell vissling som de kallar till sig dem med.

En del av delfinernas medvetenhet används till fysiologiska ändamål, såsom andning – något som sker automatiskt hos människor. Delfiner tvingas därför sova med ena hjärnhalvan åt gången. När flasknosdelfinen stänger det ena ögat faller aktiviteten i den ena hjärnhalvan. Det visar EEG-mätningar. Efter 30-60 minuter stiger aktiviteten igen, medan den minskar i den andra.

Foto: Scanpix

Titta in i hjärnan på ytterligare sju djurarter

Få hela topp 10 över djurrikets tyngsta hjärnor och se var människan ligger på listan:

SÅ HAR VI GJORT

Den angivna vikten är ett genomsnittsvärde för arten.

Andra djur skulle möjligtvis ha kunnat få en plats på listan, exempelvis stora valar, men det finns inga mått på hur mycket deras hjärnor väger.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: