Får valar dykarsjuka?

Hur djupt kan valar dyka, och hur kommer det sig att de inte får dykarsjuka?

1 september 2009

Valar, sälar, pingviner och en rad andra däggdjur och fåglar är extremt duktiga dykare. De simmar rutinmässigt ned på flera hundra meters djup och kaskelotvalar kan till och med dyka till mer än tusen meters djup. Det är enastående prestationer, som människan inte kommer i närheten att klara av utan hjälp av tekniska hjälpmedel. Med vanlig dykarutrustning kan människan komma ungefär hundra meter ned, men vi måste använda oss av ubåtar, om vi ska ta oss ännu längre. Det kan emellertid vara ganska farligt att dyka. Om man stiger upp för snabbt efter en dykning, kan de olika gaser som under tryck lösts i blodet eller i vävnaderna bilda bubblor, som kan skada skelettet, lederna och nervsystemet. Detta tillstånd kallas för dykarsjuka och är framförallt ett stort problem för människor, eftersom vi av naturen inte är anpassade för ett liv under vatten. Vi människor klarar inte av att lagra syre i kroppen i några större mängder, så därför är den enda syretillgången den luft som finns i lungorna, eller den komprimerade luft som finns i en dykares lufttuber. Valar och andra havsdjur är däremot konstruerade på ett helt annat sätt. De klarar av att lagra stora mängder syre i såväl blod som muskler. I detta tillstånd kan syret inte ge upphov till några gasbubblor, och därför löper djuren ingen risk att få dykarsjuka och därmed skadas.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: