fish shoal

Varför kolliderar inte fisk i stim med varandra?

Det kan ju finnas flera miljoner fiskar i ett stim. Varför kolliderar de inte?

9 december 2011

I ett stim är de enskilda fiskarna konstant nära varandra. Det är möjligt då de har nära kontakt med varandra via sina sinnen och dessutom har förmåga att reagera snabbt. Därmed kan de reagera på minimala riktningsförändringar hos de andra fiskarna.

Synsinnet är troligen det viktigaste sinnet hos stimfiskar, men deras sidolinjeorgan är också avgörande för att de skall kunna registrera varandras rörelser och reagera på snabba ändringar.

Kollisioner i fiskstim kan inte helt undvikas, men för den enskilda fisken är dess viktigaste strävan inte heller att undvika detta utan mer att stanna kvar i stimmet, då det ger fördelar när det gäller angrepp från rovdjur.

De flesta fiskar simmar under perioder av sitt liv tillsammans med artfränder i större eller mindre grupper. Ofta är det frågan om löst förenade grupper, men hos cirka hälften av alla benfiskarter drar sig fiskarna under särskilda förhållanden mycket tätt ihop i gruppen och uppvisar ett egentligt stimbeteende för att till exempel söka föda eller skydda sig mot angrepp från rovdjur.

Stimbeteende betyder att fiskarna rör sig på ett så koordinerat och synkront sätt att det ser ut som om stimmet är en enda organism, som följer sin helt egna rörelselogik.

Formen på ett fiskstim varierar mycket beroende på dess syfte. Till exempel rör sig fiskar som är på vandring ofta i kilformade stim, då denna form ger en hydrodynamisk och energibesparande effekt. Fiskstim kan vara gigantiska och kan hos till exempel sillfiskar bestå av flera hundra miljoner individer.

Flera sinnen styr simriktningen

Fisken använder sitt sidolinjeorgan samt ögon och öron, när den tar ut riktningen. Sidolinjeorganet är ett känsligt beröringssinne, som kan fånga upp även små rörelser i det omgivande vattnet – till exempel turbulens från de andra stimfiskarna.

1. Hos benfiskar kan sidolinjeorganet ses som rader av små porer längs hela fiskens kropp och på huvudet.

2. Genom porerna har vattnet tillträde till ett fint kanalsystem, som består av ben eller fjäll.

3. I kanalsystemet sitter känselkroppar – neuromaster – som består av hårceller med en geléaktig topp. Sker en tryckförändring i kanalsystemets vatten, registreras den av hårcellerna.

4. Tryckinformationen sänds via nervbanor till fiskens centrala nervsystem, där den bearbetas och eventuellt får fisken att ändra simriktning.

Ögat: Synsinnet är extremt viktigt för stimfiskar. Forskning har till exempel visat att fiskar som bländas inte kan bilda stim.

Örat: Simblåsan hos en del stimfiskar står i förbindelse med örat, så att de kan reagera på ljudintryck från stimmet.

Fakta

Position: De yttersta fiskarna kommer först till en födokälla. I gengäld är de mer utsatta för angrepp och får ­använda mer kraft på att simma.

Färg: Stimfiskar är ofta silverfärgade. Det gör det lättare för dem att se varandra i beckmörkret.

Näringssök: Stim kan bättre än enskilda avsöka ett stort område ­efter föda, i synnerhet om födan är ojämnt fördelad.

Stimform: Ett fiskstim är iögonenfallande och kan på långt håll locka till sig rovdjur. Formen kan dock även efterlikna stora havsdjur, såsom valar, och avskräcka rovdjur från att angripa.

Ledarskap: Även om ett stim saknar ledare, kan erfarna fiskar fungera som vägvisare för de övriga. Därför gynnas unga fiskar extra av stimmet.

Försvar: Ser en stimfisk ett rovdjur, fortpla

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: