horse skull

Hästen är 4,5 miljoner år gammal

Genetisk kartläggning av 700 000 år gamla benrester från en häst är det senaste inslaget från ett nytt forskningsfält, där experterna är på jakt efter biologiska spår i fossil.

25 november 2013 av Rasmus Kragh Jakobsen

Dna, protein och molekyler kommer att ligga överst i verktygslådan för framtidens arkeologer och paleontologer.

Ny känslig teknik avslöjar att det finns mjuka organiska spår i mycket äldre förstenade ben än vad forskarna hitintills trott var möjligt.

Senast har ett team experter från Köpenhamns Universitet kartlagt ett hästgenom som är hela 700 000 år gammalt – mer än 10 gånger äldre än några tidigare genom inklusive vår egen släktings - neandertalarens.

Genetisk verkstadshandbok

Ett genom är en slags genetisk verkstadshandbok över en organism. Med tillgång till hästens sammantagna arvsmassa kan forskarna bland annat fastslå att dess utvecklingshistoria började för över 4,5 miljoner år sedan.

Därmed är den dubbelt så gammal än vad man hitintills har trott. Genomet avslöjar också att den mest ursprungliga häst som finns idag är den mongoliska Przewalskis häst.

Medan andra "vilda" hästar från t.ex, Nordamerika och Australien i verkligheten härstammar från tama hästar är Przewalskis häst 100 % ren vildhäst.

Immunförsvar är avgörande

Hästen är ett skolexempel på hur evolution fungerar, och forskarna kan via molekylär analys se vad som har varit avgörande för att hästen överlevde och blev den häst den är i dag.

Genom att jämföra arvsmaterialet med genomen från en åsna, fem nutida tamhästar och ett "endast" 43 000 år gammalt hästfossil kan de se att framförallt luktsinnet och immunförsvaret har spelat en avgörande roll.

De områden av genomet som bär gener som är involverade i de två sakerna har nämligen i stort sett inte förändrats under de senaste 700 000 åren.

Det betyder att det har varit en kraftig selektion för ett gott luktsinne och immunförsvar, och endast de hästar som hade bäst luktsinne och blev minst sjuka har överlevt och fört sina gener vidare.

Molekyler är tidsmaskiner

Men det viktigaste med genomet är själva åldern, 700 000 år, som visar att dna och övriga molekyler är en tidsmaskin som öppnar ett fönster djupt in i förhistorien.

Rapportens huvudförfattare, professor Eske Willerslev vid Centret för GeoGenetik på Statens Naturhistoriska Museum i Köpenhamn, värderar att forskarna kan kartlägga ett genom 1,2 miljoner år tillbaka i tiden och kanske ännu längre tillbaka under bättre förutsättningar.

"På Antarktis är ju permafrosten mycket kallare och jag skulle inte bli överraskad om man kunde gå 2 miljoner år tillbaka i tiden", säger Willerslev.

Proteiner ser längre tillbaka

Men medan dna kanske inte kan se längre tillbaka än 2 miljoner år, har forskarna fått upp ögonen för en klass av molekyler som ser ut att kunna ta oss tillbaka till en helt annan tidsålder: proteiner.

Amerikanska forskare har t.ex. funnit enkla benproteiner i dinosauriefossil som är hela 68 miljoner år gamla. Andra har funnit molekyler i sjöliljor som är ofattbara 340 miljoner år gamla.

Molekylärforskarna har fått upp ögonen för fossilens dolda spår och endast tekniken sätter gränser för hur gammal information de kan läsa.

I det senaste numret av Illustrerad Vetenskap kan du läsa mer om perspektiven för proteinerna och möta de nya molekylärdetektiverna.

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: