Har strutsar en gång kunnat flyga?

1 september 2009

Luften är fåglarnas rätta element, och därför klarar de sig heller inte lika bra mot köttätande däggdjur eller kräldjur, om de förlorat flygförmågan. Det finns dock fåglar som härstammar från fullt flygdugliga fåglar, vilka med framgång anpassat sig till livet i ett annat element. Det gäller till exempel pingviner, emuer och strutsar. Man har funnit fossil av strutsens flygande förfäder i Nordamerika och Europa, där de levde för 40–70 miljoner år sedan. Andra fossil visar att dess senare förfäder på de asiatiska stäpperna utvecklades till små icke-flygande fåglar för 40–55 miljoner år sedan. För cirka tolv miljoner år sedan hade fåglarna utvecklats till giganter, som var större än dagens strutsar. De levde i ett område från Mongoliet till Sydafrika. Strutsen har drag som vittnar om att den härstammar från flygande fåglar. Den har till exempel ett vingskelett, som inte är särskilt olika andra fåglars, men som den använder till andra saker än flygning, bland annat till kurtis och avskräckande beteende. I motsats till flygande fåglar har den dock inte något bröstben med en kam som flygmuskulaturen fäster vid. Som kompensation för den bristande flygförmågan har strutsen utvecklat andra talanger, som gör att den kan klara sig på marken. Till exempel är den fenomenalt snabb. Strutsen har långa, starka ben med sammanvuxna tår, som gör att den kan komma upp i 70 kilometer i timmen på korta distanser. Därutöver har den synnerligen god syn och en lång hals, så att den kan få syn på rovdjur på långt håll.

Läs också

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: