Begår lämlar verkligen kollektivt självmord?

Man hör ofta att hungriga lämlar kastar sig i döden från branta stup. Är det sant eller är det bara en vandringssägen?

1 september 2009

Berättelser om lämlars massjälvmord är nästan lika slitstarka som historierna om elefanternas begravningsplats, och de har lika lite med verkligheten att göra. Lämlar är smågnagare, och deras antal varierar kraftigt från ett år till ett annat. Vissa år inträffar en explosion i bestånden, och plötsligt finns det lämlar överallt. Det är i samband med detta fenomen som man kan uppleva de berömda vandringarna. Plötsligt lämnar lämlarna de områden de lever i och ger sig iväg. Först vandrar de enskilda djuren iväg på egen hand, men efter hand slår de sig samman i allt större grupper. Enligt myten är det fullständigt omöjligt att hejda dessa grupper, så när djuren kommer till havet, väller de bara ut i vattnet och går en säker död till mötes. Detta är emellertid mycket långt från sanningen. Myten har bland annat hållits vid liv av Disneys naturfilm ”Den vita vildmarken” från 1950-talet, i vilken publiken såg hundratals lämlar kasta sig ut från klippkrön. Närmare undersökningar har emellertid visat att dessa scener var arrangerade. Högst upp på sluttningarna stod helt enkelt män som kastade ut hinkvis med lämlar .

Läs också

PRENUMERERA PÅ ILLUSTRERAD VETENSKAPS NYHETSBREV

Du kan ladda ned ditt gratis specialnummer, Vår extrema hjärna, så snart du har beställt vårt nyhetsbrev.

Kanske är du intresserad av...

Hittade du inte vad du söker? Sök här: