Zoologi

  • Sida 1 af 29Nästa
  • Ljuset från dykarnas lampor är det enda som når in i den 1500 meter långa undervattenstunneln.

    Okända djur i tunnel under semesterö

    21.02.2010.

    En ny kräftart har dykt upp ur mörkret i världens längsta lavatunnel under Lanzarote

    Läs mer

  • Klumpfisken är sannolikt det djur som får flest avkommor – den lägger upp till 300 miljoner ägg per säsong.

    Vilket djur får flest ungar?

    08.02.2010.

    Vilket djur har rekord i fruktsamhet? Är det alltid en smart strategi i naturen att få många ungar?

    Läs mer

  • Är komodovaranens bett verkligen giftigt?

    22.01.2010.

    Jag har hört att komodovaranens bett är dödligt, men producerar den gift?

    Läs mer

  • Några djur är rena svältkonstnärer

    06.01.2010.

    När vinterns brist avlöser sommarens överflöd av föda eller då det blir torka, blir svält en integrerad del av djurens liv. De är dock ­förberedda.

    Läs mer

  • Hunden härstammar från vargen, och båda viftar på svansen när de hälsar.

    Är det bara hundar som viftar med svansen?

    01.12.2009.

    Medlemmar av hundfamiljen använder svansrörelser för att kommunicera.

    Läs mer

  • Stenhögarna samlades bara in under sä­songen och inte när parken var stängd för gäster på vintern.

    Apa förbereder stenangrepp

    30.11.2009.

    Santinos insamling av kastvapen visar att djur kan förutse en sinnesstämning

    Läs mer

  • Lockespindelns tunna ben har muskler och en stabiliserande ”fjädereffekt”.

    Hur rör lockespindeln sig?

    30.11.2009.

    Hur fungerar de ultratunna benen, och har djuret verkligen muskler inne i dem?

    Läs mer

  • Slangen løfter sin krop op fra jorden med vægten fordelt på en række støttepunkter for at udnytte friktionen fra skællene her.

    Friktion ligger bakom ormars framdrivning

    24.11.2009.

    Ormarna utnyttjar motståndet från sin fjälliga buk, när de rör sig över ett slätt underlag.

    Läs mer

  • Kemin bakom en förälskelse är ­likadan hos djur som hos oss, men vad djur känner vet vi inte.

    Kan även djur bli förälskade?

    24.11.2009.

    Vissa djur, såsom pingviner, lever i par hela livet. Liknar deras känslor våra?

    Läs mer

  • Den klonade myran kan odla fler ­svampar per individ än andra arter.

    Myror fortplantar sig genom kloning

    09.11.2009.

    Myror av en viss art i Amazonas fortplantar sig könlöst. De är samtliga honor.

    Läs mer

  • Mannen & bjässen

    IV nr. 4/2010 s. 24-27.

    Valhajen är världens största fisk, men trots en längd på upp till 18 meter har den fredliga jätten lyckats leva större
    delen av sitt liv i skymundan för ­forskarnas nyfikna blickar. ­Marinbiologen Brad Norman har vigt sin karriär åt att avslöja dess hemligheter, och han
    har med både hastighetsmätare och rymdteknik i projektet.

    Läs mer

  • Zoologernas nya paradis

    IV nr. 4/2010 s. 64-67.

    Forskarna hittar hela tiden nya djurarter runt om i ­världens avkrokar, men de senaste åren har ett större antal börjat dyka upp från hittills okänt håll – lokala djuraffärer. Akvarier och ­terrarier hyser cirka 1200 ­arter, som aldrig har ­beskrivits och därför inte ­heller har något namn.

    Läs mer

  • Ladusvalan drar sig inte för smala passager

    IV nr. 3/2010 s. 8-9.

    Att passera genom en
    bara fem centimeter bred springa i mer än 50 km/h låter som en oerhört svår precisionsuppgift. Dock inte för ladusvalan. Den lilla konstflygaren är känd för sin manöverskicklighet, och när hungriga ungar väntar i boet, måste det gå kvickt. Den drygt 15 centimeter långa fågeln lever över i stort sett hela jorden. Den bygger bo högt upp för att slippa rovdjur, som här i en lada.

    Läs mer

  • Bävern ger oss naturen tillbaka

    IV nr. 16/2009 s. 56-61.

    I maj 2009 fick tre norska bäverfamiljer ett nytt hem i Skottland. Djuren är de första fria bävrarna i den skotska naturen på över 400 år, och förväntningarna på de stora gnagarna är höga. Bäverns aktivitet är nämligen bra för andra djur och växter.

    Läs mer

  • Skorpionen från djupet

    IV nr. 18/2009 s. 58-63.

    Dolksvansar är levande fossil, som i stort sett inte förändrats på 445 miljoner år. De är födda överlevare, som har anpassat sig till ett otal våldsamma förändringar på jorden. Även om de besynnerliga djuren lever större delen av sitt liv i havet, är de nära besläktade med spindlar och skorpioner.

    Läs mer

  • Hjärtat överraskar forskarna

    IV nr. 15/2009 s. 20-27.

    Danska forskare har nyligen visat att giraffer
    mycket överraskande inte har ett särskilt stort hjärta, som man alltid har trott. Kvar att besvara är frågan hur den ­långhalsade idisslaren lyckas upprätthålla ­djurvärldens högsta blodtryck med ett hjärta i vanlig standardstorlek.

    Läs mer

  • ömsinta föräldrar äter sina ungar

    IV nr. 13/2009 s. 64-69.

    Det har länge varit en gåta för biologerna, varför en del djur äter sin avkomma. Biologer
    har med en ­datormodell ­visat att ­fenomenet inte är ­någon ­evolutionär återvändsgränd. Det kan tvärtom vara ett
    bra ­beteende i djurens kamp för att föda upp den mest ­livsdugliga avkomman. Lustigt nog visar dessa djur även stor omsorg om sina ungar.

    Läs mer

  • Nu får djuren plats att leva

    IV nr. 2/2010 s. 20-25.

    Överallt i naturen korsas djurens livsmiljö av vägar och staket eller trängs undan av åkrar och städer. Många arter har splittrats i små enklaver, men nu skall en rad visionära projekt förbinda national­parker och fredade områden med gröna korridorer, så att djuren på nytt får plats att breda ut sig.

    Läs mer

  • Döden lurar under ytan

    IV nr. 2/2010 s. 10-11.

    Åsnepingvinen är den snabbaste simmaren av alla pingvinarter, och med en toppfart på 36 km/h undslipper den oftast ett möte med ett rovdjur.
    Den fruktar framför allt leopardsälen, och
    även om pingvinen är kvick under vattnet, spanar den under ytan, innan den vågar sig i.

    Läs mer

  • Lemuren är kall som ett kräldjur

    IV nr. 5/2005 s. 72-73.

    Lemuren har, som den första primaten, visat sig gå i dvala. Likt ett kräldjur låter den sin kroppstemperatur styras av omgivningen – från 36 grader på dagen ned till endast nio grader på natten. Kan forskarna avlocka den konsten, ger det nya perspektiv för medicin och rymdfart.

    Läs mer

  • Sida 1 af 29Nästa