Astronomi

  • Sida 1 af 25Nästa
  • De tre LISA-satelliterna skall skicka laserstrålar mot varandra och avslöja de gravitationsvågor som bland annat utgår från dubbla svarta hål.

    Satelliter skall mäta universums dolda krafter

    01.03.2010.

    Nästa år skickar ESA upp testsatelliten LISA Pathfinder. Uppdraget är ett generalrepetition för en ny avancerad teknik.

  • Mars har rester av ett magnetfält i form av magnetiska klippor nära sin sydpol men inga magnetiska ­poler som på jorden.

    Har Mars magnetiska poler som jorden?

    26.02.2010.

    Jorden har ju en magnetisk sydpol och en nordpol. Har Mars också det?

  • IBEX kretsar runt jorden i en bana som når nästan ända ut till månen. IBEX mäter på de neutrala atomer med hög energi som bildas i gränslandet och strömmar in till oss. Atomerna visar sig ligga i ett ganska tätt band, här visat med rött, gult och grönt

    Första skymten av solsystemets gräns

    08.02.2010.

    Satellit tecknar ny bild av övergången till det interstellära rummet

  • Wasp-18b är 50 gånger närmare sin stjärna än jordens avstånd till solen, och om en miljon år slukas den.

    Nyupptäckt exoplanet går sin undergång till mötes

    09.01.2010.

    Om en miljon år kommer planeten Wasp-18b att slukas av sin moderstjärna.

  • Orionnebulosan i Vintergatan är en effektiv stjärn­fabrik. De starka blå stjärnorna på bilden är relativt unga.

    Har astronomerna sett någon stjärnfödsel?

    25.12.2009.

    En stjärnfödsel kan pågå i flera miljoner år och kan därför inte följas, men astronomerna kan se gasmoln med unga stjärnor på olika utvecklingssteg.

  • Floddalen är skapad av vatten, som rann ned för bergen på Mars för 3,4 miljarder år sedan.

    Fynd av floddal på Mars antyder liv

    24.11.2009.

    Forskare anser att chanserna att hitta liv på Mars har ökat.

  • De tre babystjärnor som iakttagits i Vintergatan.

    Rymdteleskop ser babystjärnor

    05.11.2009.

    Tre stjärnor har hittats nära Vintergatans centrum. De är cirka en miljon år gamla.

  • Stjärnor flyr från forskarnas förklaringar

    IV nr. 3/2010 s. 58-61.

    För sju år sedan upptäckte astronomerna en stjärna, som har så hög fart att den är på väg ut ur Vintergatan. Lyckligtvis kunde fenomenet förklaras: stjärnan har slungats iväg av ett svart hål i mitten av vår galax. Nu har man efterhand hittat 15 andra supersnabba stjärnor, och mycket tyder på att flera av dem har uppstått på helt andra sätt.

  • Gåtan om solens varma korona löst

    IV nr. 16/2009 s. 28-29.

    Den heta koronan över solens kalla yta är som en varm gryta på en kall spis. Hittills har forskarna inte kunnat förklara värmeöverföringen, men nya observationer avslöjar mekanismerna.

  • Hur bildades universum?

    IV nr. 15/2009 s. 28-33.

    Universum föddes i Big Bang för miljarder år sedan, och innan
    dess fanns varken tid eller rum. Det är den historia som de flesta
    känner till, men det är absolut inte den enda kosmologiska teorin.
    Ända sedan astronomen Edwin Hubble 1929 upptäckte att
    universum utvidgar sig, har kosmologerna försökt räkna sig tillbaka
    till begynnelsen, och på senare år har allt fler fysiker börjat se på
    universums historia med nya ögon. De räknar bland annat på idéer om
    flera universum och en tid utan början, för de kan inte nöja sig med en
    skapelsehistoria som inte kan redogöra för vad som inledde det hela.

  • Orkan i solsystemet

    IV nr. 13/2009 s. 54-59.

    Jorden ligger i farozonen, när extrema explosioner i solens magnetfält fyller solsystemet med energi som från flera miljarder ­atombomber. År 1859 rasade en supersolstorm, som skulle ha fått dagens globala strömförsörjning och ­infrastruktur att kollapsa – och nästa kan inträffa år 2012.

  • Vintergatan får slut på gas

    IV nr. 14/2009 s. 72-73.

    Vintergatan står inför en energikris, som ligger närmare i tiden än vi hittills trott. Redan
    om en miljard år finns det så lite gas kvar att den intensiva produktionen av nya stjärnor inte kan fortsätta. Vintergatan går alltså sakta men säkert sin ålderdom till mötes.

  • Vi bor i en öde del av universum

    IV nr. 1/2010 s. 70-73.

    De senaste tio årens observationer har övertygat astronomerna om att en särskild mörk energi får universum att utvidga sig allt snabbare. Problemet är bara att vi inte förstår denna mystiska kraft. Nu har en rad astronomer hittat en kreativ lösning: den mörka energin finns helt enkelt inte – det bara verkar så för att vi själva befinner oss på ett mycket speciellt ställe i universum.

  • Charterresa i rymden

    IV nr. 1/2010 s. 32-39.

    Efter årtionden av drömmar blir rymdturism slutligen möjlig för vanliga människor. En tur ända upp till 110 kilometers höjd kostar en miljon kronor, men det är också den enda begränsningen. I princip kan alla resa iväg, unga och gamla, kvinnor och män. År 2011 checkar de första rymdturisterna in i den amerikanska öknen – och några år senare kan man också starta sitt livs resa från norra Sverige.

  • Stjärnor kan bilda moln

    IV nr. 9/2002 s. 22.

  • Ritningen på en tidsmaskin

    IV nr. 12/2004 s. 86-91.

    Dagens fysikaliska teorier ger oss ritningen på en tidsmaskin

  • Har månen inget riktigt namn?

    IV nr. 14/2001 s. 10.

    Varför heter jordens satellit bara månen, medan andra planeters månar har egna namn?

  • Sida 1 af 25Nästa