01.03.2010.
Nästa år skickar ESA upp testsatelliten LISA Pathfinder. Uppdraget är ett generalrepetition för en ny avancerad teknik.
26.02.2010.
Jorden har ju en magnetisk sydpol och en nordpol. Har Mars också det?
08.02.2010.
Satellit tecknar ny bild av övergången till det interstellära rummet
09.01.2010.
Om en miljon år kommer planeten Wasp-18b att slukas av sin moderstjärna.
25.12.2009.
En stjärnfödsel kan pågå i flera miljoner år och kan därför inte följas, men astronomerna kan se gasmoln med unga stjärnor på olika utvecklingssteg.
24.11.2009.
Forskare anser att chanserna att hitta liv på Mars har ökat.
05.11.2009.
Tre stjärnor har hittats nära Vintergatans centrum. De är cirka en miljon år gamla.
IV nr. 3/2010 s. 58-61.
För sju år sedan upptäckte astronomerna en stjärna, som har så hög fart att den är på väg ut ur Vintergatan. Lyckligtvis kunde fenomenet förklaras: stjärnan har slungats iväg av ett svart hål i mitten av vår galax. Nu har man efterhand hittat 15 andra supersnabba stjärnor, och mycket tyder på att flera av dem har uppstått på helt andra sätt.
IV nr. 16/2009 s. 28-29.
Den heta koronan över solens kalla yta är som en varm gryta på en kall spis. Hittills har forskarna inte kunnat förklara värmeöverföringen, men nya observationer avslöjar mekanismerna.
IV nr. 15/2009 s. 28-33.
Universum föddes i Big Bang för miljarder år sedan, och innan
dess fanns varken tid eller rum. Det är den historia som de flesta
känner till, men det är absolut inte den enda kosmologiska teorin.
Ända sedan astronomen Edwin Hubble 1929 upptäckte att
universum utvidgar sig, har kosmologerna försökt räkna sig tillbaka
till begynnelsen, och på senare år har allt fler fysiker börjat se på
universums historia med nya ögon. De räknar bland annat på idéer om
flera universum och en tid utan början, för de kan inte nöja sig med en
skapelsehistoria som inte kan redogöra för vad som inledde det hela.
IV nr. 13/2009 s. 54-59.
Jorden ligger i farozonen, när extrema explosioner i solens magnetfält fyller solsystemet med energi som från flera miljarder atombomber. År 1859 rasade en supersolstorm, som skulle ha fått dagens globala strömförsörjning och infrastruktur att kollapsa – och nästa kan inträffa år 2012.
IV nr. 14/2009 s. 72-73.
Vintergatan står inför en energikris, som ligger närmare i tiden än vi hittills trott. Redan
om en miljard år finns det så lite gas kvar att den intensiva produktionen av nya stjärnor inte kan fortsätta. Vintergatan går alltså sakta men säkert sin ålderdom till mötes.
IV nr. 1/2010 s. 70-73.
De senaste tio årens observationer har övertygat astronomerna om att en särskild mörk energi får universum att utvidga sig allt snabbare. Problemet är bara att vi inte förstår denna mystiska kraft. Nu har en rad astronomer hittat en kreativ lösning: den mörka energin finns helt enkelt inte – det bara verkar så för att vi själva befinner oss på ett mycket speciellt ställe i universum.
IV nr. 1/2010 s. 32-39.
Efter årtionden av drömmar blir rymdturism slutligen möjlig för vanliga människor. En tur ända upp till 110 kilometers höjd kostar en miljon kronor, men det är också den enda begränsningen. I princip kan alla resa iväg, unga och gamla, kvinnor och män. År 2011 checkar de första rymdturisterna in i den amerikanska öknen – och några år senare kan man också starta sitt livs resa från norra Sverige.
IV nr. 12/2004 s. 86-91.
Dagens fysikaliska teorier ger oss ritningen på en tidsmaskin
IV nr. 14/2001 s. 10.
Varför heter jordens satellit bara månen, medan andra planeters månar har egna namn?
Frågesport och test: Testa din kunskap om komodovaranens bett och deltag i tävlingen
Natgeo.se: Se hur forskarna arbetar med att koppla ihop människan med tekniken.